FRAMTIDEN!

Har återhämtat mig lite efter chockbeskedet jag fick i fredags. Det är med sorg och förtvivlan jag måste inse att jag förmodligen inte har något jobb kvar att gå till i höst. Helt plötsligt blir jag efter nästan 40 år arbete arbetslös för första gången. Varit på ett och samma ställe alla dom åren. Började sommarjobba när jag var tretton och blev sedan anställd efter skolan.

Vem vill ha en på 50+ utan körkort och ingen utbildning?? Känns väldigt jobbigt och jag inser att jag levt väldigt skyddat och nu hur verkligheten kan bli.

Just nu ser framtiden mörk ut fast man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. Min stora dröm är att få jobba med djur. Fast det räcker väl inte med att man har djurvana för man lär väl vara utbildad där också.

Jag får väl leta jobb och hoppas det finns något åt mig där ute också.

Var ut med Birk till fåren en vända och den hunden gör mig att må bra. Irja fick en lugn kort vända och hon blev lycklig.

I morgon ska jag beställa tid för blodprov för att se hur medicinen verkar. Hon mår bra och har inte haft fler anfall. Hoppas innerligt att det var tillfällighet. Hon är lugnare igen och inte så gasad. Gick med en grupp på Fb där man kan prata och dela erfarenheter med andra om denna hemska sjukdom. Känns bra att man inte är ensam om det.