Tråkig händelse!

En vän ringde mig och var alldeles förtvivlad. Hennes hund hade blivit dålig och sedan försvunnit spårlöst. Hade då varit borta flera timmar och jag säger då på en gång att jag tar med mig Tea och kommer direkt.

Tea har letat hundar förut och det var värt att göra ett försök.

När jag kommer dit så får Tea gå in och lukta av och det var ju hennes bästa kompis och arbetskamrat som hade kommit bort.

Direkt får hon upp spår och vi följer henne och det bär upp i skogen och där brukar dom gå promenader med sina hundar. Hon tappar spåret en gång fast hittar det igen. Fast ingen hund :-( Nu hade han varit borta 6 timmar.

Vi tar en paus och Tea får vila lite och vi fikar lite. Då markerar Tea kraftigt ner mot järnvägen. Det står baggar alldeles bredvid fast dom tittar hon inte ens på. Konstigt tyckte jag för om nu Tea markerar så kraftigt så måste det vara något.

Går då upp på en liten höjd och får då se hunden gå på vägen bredvid järnvägen. Tar då Tea och springer i full fart ner dit och när vi kommer dit är han borta igen. Vi ropar och då kommer han fast sakta och med mycket låg svans fram till Tea. Tea pussar honom på nosen och låter sedan honom vara ifred. Han mådde inte alls bra.

 Ägaren ringde djursjukhuset och under tiden blev han ännu sämre. Följde med henne in och hon fick tyvärr ta det tunga beslutet att låta honom somna in. 

Vilken tur att vi hittade honom för han hade lika gärna kunnat gömt sig och dött och aldrig blivit hittad. Han som har varit så pigg för sin ålder. Jag tror att han inte hade gjort långa vändor utan han har nog legat gömd någonstans.

Nu så här i efterhand så tror jag Tea redan då förstod att det var slut med honom när hon hittade honom. Hon var låg i flera dagar. Tack vare hennes uppmärksamhet så hann vi med att se honom för han var inte på väg hem.

R.I.P  Svarta pantern